Är du en orolig sort?
Det är inte konstigt. Vi lever i en ganska skakig tid just nu. Oron fyller en viktig funktion för oss – den ger oss möjlighet att förutse potentiella faror eller problem och på så vis ha möjlighet att undvika dem, alternativt hitta bra strategier att hantera dem.
Vår hjärna är dessutom evolutionärt inställd på att i högre grad detektera och hålla fokus på hotfulla situationer och problem snarare än på lustfyllda händelser. Vi ältar alltså ofta den halvdåliga rapporten vi skrev långt mycket mer än det lyckade kalaset vi fixade. Så oroliga ska vi vara – men inte hur mycket som helst. Om man märker att oron får för stor plats i vardagen och blir ett hinder för att hitta lugn och känna lust till saker, då finns knep för att hantera den. Här är några av dem.
Socialt stöd
Att dela sin oro med någon är en hjälpsam strategi för att få lite ordning på den. Av flera skäl faktiskt. Dels, när vi tänker på oroande, negativa saker har vi aktivitet igång i Amygdala, det område som brukar kallas för hjärnans känslocentrum.
Genom att sätta ord på de spretiga, oroliga tankarna som stökar runt i huvudet aktiveras också våra frontallober där vi bland annat har tillgång till problemlösning, logiskt tänkande och förmåga till att sortera information. Det skapar en ökad känsla av överblick och kontroll över virrvarret.
Dels, att dela sin oro med någon skapar möjlighet till bekräftelse (jag fattar att det känns så), tröst (det låter verkligen jobbigt för dig) och stöd (kan jag göra något?). Det sänker stressresponser och upplevelsen av att vara ensam. Det är riktigt vilsamt för våra kroppar och själar.
Orosstund
Om man ägnar sig åt allmänt oroande väldigt ofta, kan man ha hjälp av att avgränsa oron. Det kan man göra genom att medvetet planera in en orosstund någon gång under dagen. På så sätt kan man lättare hänvisa till den tiden när oroliga tankar dyker upp.
”Men det här ska jag ju inte tänka på nu under lunchen, det får jag ge mig in i kl 18.30 ikväll istället.”
Återigen är det en träningsfråga och inte helt enkelt, eftersom tankarna lever sitt eget liv inne i våra huvuden. Men många har hjälp av att skapa en specifik orostid och att hänvisa sig själv till den ger en upplevelse av kontroll. (Jag kommer få tänka på detta viktiga och kommer inte tappa bort det, det är bara inte nu utan senare.) I och med kontrollkänslan kan man släppa oron just nu.
Fokus på det jag kan påverka – och acceptans inför det jag inte kan ändra
Det här är en färdighet som går att träna upp om man lätt fastnar i oro och ältande. Att sortera problemen i påverkbart och ej påverkbart kan hjälpa oss att lättare släppa det vi inte kan göra något åt.
Exempel: Jag kan inte påverka det politiska läget i världen just nu. Men jag kan påverka i det lilla genom att engagera mig i någon organisation som hjälper till i krigsdrabbade områden (det känns ofta bra för oss att göra något konkret i oroliga tider).
Eller, jag kan påverka hur mycket oron ska få ta plats genom att begränsa hur mycket/hur ofta jag läser om eländet i medierna under en dag (t ex stänga av notiser eftermiddagstid). Jag kan påverka mitt mående här och nu genom att umgås med vänner jag tycker om, se en film med en unge osv.
Ställa sig (den mycket relevanta) frågan – hjälper det eller skadar det mig?
Att ställa sig den frågan under motgångar och kriser, inte bara en gång utan ganska ofta, är mer effektivt än man kanske kan tro. Det blir som en slags blick på hur vi beter oss i svåra lägen, och kan hjälpa oss bort från passivitet (så här jobbigt är det nu) till att aktivt göra sånt som kan bryta det som är tungt. Att ligga kvar i sängen och fortsätta tänka på det jag är rädd eller arg över, hjälper det mig nu eller leder det till att jag mår sämre?
Ibland kan vi behöva tid att tänka klart, älta några varv, vända och vrida på problem och så småningom känna sig klar med sina reflektioner. Men många gånger är det ett fruktlöst ältande vi ägnar oss åt. Att ligga kvar i sängen i tre timmar och tänka leder inte till något förutom ännu mer ångest, ilska eller bitterhet. Om man lyckas ställa sig den här frågan i sådana lägen kan man lite lättare stoppa sig själv, resa sig och göra något annat av sin tid.
Det här är några relativt enkla råd som kan vara till hjälp för oss i röriga perioder. Men ibland behövs mer muskler i form av professionellt stöd för att hantera tärande oro. Är oron väldigt handikappande och leder till nedstämdhet, sömnsvårigheter etc, kontakta din vårdcentral och be om remiss för psykologstöd. Idag finns även digital tillgång till psykologisk behandling. Man kan också få hjälp inom öppenpsykiatrin om man mår väldigt dåligt. Det finns hjälp att få!
Vill du ha mer tips, råd och kunskap om vardagens psykologi? Anmäl dig till mitt digitala nätverk här nedan.
Anmäl dig till mitt digitala nätverk!
Via mitt digitala nätverk får du kunskap om vardagens psykologi – hur du bäst tar hand om både dig själv och dina relationer – direkt i din e-post. Helt kostnadsfritt.
Du blir också inbjuden till event och digitala föreläsningar samt får inspo från föreläsningar och mina möten med kloka, intressanta människor. Anmäl dig direkt!
Bokbutiken
Sommar i P1
2020 hade jag äran att få vara en av sommarpratarna i Sommar i P1. Mitt sommarprat handlade om relationer – både utifrån ett professionellt och personligt perspektiv.
Föreläsare
Vanliga förfrågningar handlar om hur vi kan hantera stress - och få till återhämtning i vår snabbt snurrande samtid, livsstilsfrågor, ledarskap, vad ensamhet gör med oss, vikten av social samvaro, eller andra frågor relaterade till mina erfarenheter som psykolog, både från arbetet med människor i privatlivet och i relation till andra, eller från arbetslivet. Snittbetyget från några av talarförmedlingarna ligger i dagsläget 4,89 (av 5).
Vill du boka en föreläsning eller utbildning åt din organisation, avdelning, personal eller ledare? Ställ frågan direkt till mig via formuläret längst ned på sidan, eller klicka på någon av talarförmedlingarna nedan.
Författare
Jag har skrivit flertalet böcker om relationer, ensamhet och stresshantering. 2024 släpptes boken "Att försvinna sig", en bok om anorexi utifrån såväl den drabbades som förälderns perspektiv skriven tillsammans med min dotter Signe.
För frågor och kontakt kring mina böcker och mitt författarskap, kontakta Brave New World Agency.
Om mig
Jag är utbildad psykolog och leg psykoterapeut vid Stockholms universitet och arbetar bland annat med stress, sömn, ångest och depression, men också med relationer och parterapi, ledarskap och livsstilsfrågor.
Som föreläsare och utbildare ligger mitt fokus inom stress, stresshantering, ledarskap, relationer, arbetsmiljö och kommunikation. Jag försöker angripa dessa frågor på ett konkret och vardagsnära sätt för att göra dem lite enklare att hantera. I mina föreläsningar och utbildningar ger jag tips och råd så att man på egen hand kan börja göra små förändringar som ger resultat. 2023 nominerades jag till Årets Talare (kategori välmående) och snittbetyget på mina föreläsningar ligger i dagsläget på 4,89/5.
Jag är också anlitad som stående expert i TV4's Nyhetsmorgon, bland annat i "Relationsakuten” varannan fredag, och var fjärde lördag med Jenny Strömstedt där vi tar upp olika psykologiska ämnen och vinklar. I SVT gjorde jag en serie om specifik social fobi där jag behandlade fyra unga personer med så kallad talrädsla. Jag är också återkommande skribent, expert och krönikör i Dagens Nyheter, i tidskriften MåBra och på sajten Psykologiguiden. Man kan också höra mig i radio då jag är återkommande gäst i t ex "Kropp & Själ" i P1, i P4 Extra, Karlavagnen och Morgonpasset i P3.
Vid två tillfällen (2014 och 2016) har jag nominerats till Stora Psykologpriset – ett branschpris som delas ut en gång om året.
Jag har även skrivit böckerna "Sjukt Stressad", "Vägen genom skilsmässan", "Att vinna över ensamheten" samt "Sommarstugan" (den sistnämnda tillsammans med Björn Öberg). 2024 kommer en ny bok som jag skriver tillsammans med min 20-åriga dotter Signe om anorexi, utifrån såväl den drabbades som förälderns perspektiv.
Kontakt
Fyll i formuläret nedan så återkommer jag så snart jag kan.